Ett möte.

Jag har mött honom igen efter en lång tid. 

Han med dom vackra bruna ögonen och leendet, med tuppkammen på huvudet och cigaretten tänd i handen samtidigt som han spottar ut en snus.

Han med alla tatueringar och den härliga dialekten som får mig och fnittra.

För det är så ovanligt här. 

Han som jag måste verkligen titta högt upp med huvudet för att kolla honom i ögonen.
Han som jag blev totalt förälskad i på en gång och gav mitt lilla hjärta till lite för fort.
Han som tände ljus varje gång jag fick lägga mig i hans badkar med bubblor och han gick där ute och tassa fram och tillbaka inte visste om han skulle störa eller ej.
Våra stunder med serier och dåliga filmer med varsin glasspaket i handen.

Han som får mig må lika dåligt som bra och som får mig o skratta lika mycket som att bli arg. 

Han precis han möte jag för en kort stund 

O så gick vi skilda håll igen. 

Han som inte är bra att ha i livet med som jag saknar som vän.