torsdag 27 februari 2014

När livet bara är jobb.


Denna vecka har typ bara varit jobb. Jag har gått in på en 100% i två veckor.
Det känns kan jag säga. Efter att jobbat 75% i snart i ett år så absolut känns det i kroppen.
Så jag har mest gått hem och lagt mig efter dagen. Med tre sena pass på raken så är jag glad över tidig fredag. Men jag är också tacksam att jag får jobba extra timmar. Det gör mig inget.

I tisdags kväll fick jag följa med på ett möte. Ett möte som får ett helt eget inlägg.
Senare. 

Så i morgon är det fredag och jag är tidigt.
 En promenad är inplanerad sen ska jag packa ner täcket, kuddarna och åka hem till bästis som jag tok längtar efter där ska vi slappa ner oss i soffan med pizza och bara ta fredag




1 kommentar:

  1. Vill tacka dig för ditt tidigare inlägg om mobbning. Blev själv utsatt för mobbning som barn. Kuratorn på skolan visste, men ansåg att jag skulle försvara mig själv för att jag var bra på det. Vilket ansvar för ett barn. Blev mobbad igen på en praktikplats och utsatt för psykisk misshandel av skyddsombudet som var den drivande och hans kollegor för snart lite mer än tre år sedan. Det är på något sätt ännu svårare att förstå glädjen vuxna känner i att kränka en annan människa. Kämpar mig fram med att söka jobb. Har träffat människor som får mig att börja tro på mänskligheten igen. Är därför så glad att du tar upp detta ämne för det påverkar oss genom livet, inte minst vår syn på oss själva. Så tack för din fina blogg. Det ger mig styrka att fortsätta kämpa. Önskar dig allt gott!

    SvaraRadera